authors:
- Johansson Heinö, Andreas
content: 'En splittrad text. Det är ganska mycket å ena sida, å andra sidan. Man skulle
kunna kalla den folkpartistisk i sin kluvenhet, men det vore kanske för elakt. Den
argumenterar för en konstitutionell stat som kan inrymma stor kulturmångfald och
som bygger på majoritetsstyre, rättsstat och fri- och rättigheter till skydd för
minoriteter. Trots fokuset på konflikterna kring och om kultur så missar Johansson
Heinö en viktig fråga här; mer om det senare i den här kommentaren.
Andreas Johansson Heinö tar upp många nyliga konflikter och debatter och ger i huvudsak
goda kortfattade beskrivningar av vad de handlade om. De olika argumenten och verklighetstolkningarna
som ligger till grund för dom redovisas i huvudsak bra. Självklart inte helt invändningsfritt.
Man får intrycket att konflikterna i Sverige före 1965 handlade mest om ekonomi,
men det tror jag inte är rätt beskrivet.
Den nämnda kluvenheten kan exemplifieras med att Johansson Heinö först vill ta åt
sig äran av att vara en av de första i Sverige som refererat till den karta som
visar olika länders värderingar uppmätta av World Values Survey, och där Sverige
ligger i ena hörnet. Senare i boken ondgör han sig över att samma karta används
så mycket i debatten.
Ett annat problem är att texten ibland hovrar som en statsvetenskaplig helikopter
ovanför skeendena och konflikterna, för att sedan plötsligt och litet slumpmässigt
dyka ner och fälla avgöranden. Visserligen heter boken "Anteckningar från kulturkriget",
men en litet mer sammanhållen argumentation hade varit bra. Ett ytterligare problem
är att texten litet för ofta hemfaller åt den tidstypiska sjukan att argumentera
genom sarkasm. Om man kan få till en spydig formulering om något, så anses det räcka
som motargument.
Det samhällsideal som Johansson Heinö ser framför sig är en konstitutionell stat
som bygger på två principer: Majoritetsprincipen, som ska förhindra en elit från
att ta över, och en princip om maktdelning och fri- och rättigheter som ska skydda
minoriteter. För att upprätthålla detta ideal måste de goda värden som det bygger
på frigöras från det nationella kontext i vilken den utvecklats, enligt ett argument
taget från den tyske filosofen Jürgen Habermas. I en sådan stat kan liberal demokrati
och mångkultur frodas.
Den smärtpunkt som Johansson Heinö aldrig når fram till är denna: Hur ska ett samhälle
som präglas av stor kulturmångfald kunna underbygga och vidmakthålla en konstitutionell
stat enligt de nämnda principerna? Kräver inte en sådan stat en kulturell och värderingsmässig
infrastruktur för att kunna fortleva? Även om det finns institutioner som ska värna
principerna, så kommer de att brytas ner och försvagas på lång sikt om det inte
finns ett stöd för dem bland en majoritet av befolkningen. Allehanda bromsande regler
mot ändringar av grundlagar, etc, kan inte ge mer än tillfällig respit. Grundlagar
utan kulturellt stöd är inte mycket värda.
Johansson Heinö önskar rensa ut det nationella och ersätta det med en rent konstitutionellt
definierad gemenskap. Han skriver "att skapa och vidmakthålla den liberala demokratin
är ingenting man gör för att det är enkelt utan för att det är svårt." Ja, det kan
man hålla med om. Men det finns anledning att begrunda skillnaden mellan vad som
är svårt och vad som inte har någon utsikt att lyckas.'
date: '2023-10-06'
edition:
published: '2021'
publisher: Timbro
goodreads: '58431916'
html: '<p>En splittrad text. Det är ganska mycket å ena sida, å andra sidan. Man skulle
kunna kalla den folkpartistisk i sin kluvenhet, men det vore kanske för elakt. Den
argumenterar för en konstitutionell stat som kan inrymma stor kulturmångfald och
som bygger på majoritetsstyre, rättsstat och fri- och rättigheter till skydd för
minoriteter. Trots fokuset på konflikterna kring och om kultur så missar Johansson
Heinö en viktig fråga här; mer om det senare i den här kommentaren.</p>
<p>Andreas Johansson Heinö tar upp många nyliga konflikter och debatter och ger
i huvudsak goda kortfattade beskrivningar av vad de handlade om. De olika argumenten
och verklighetstolkningarna som ligger till grund för dom redovisas i huvudsak bra.
Självklart inte helt invändningsfritt. Man får intrycket att konflikterna i Sverige
före 1965 handlade mest om ekonomi, men det tror jag inte är rätt beskrivet.</p>
<p>Den nämnda kluvenheten kan exemplifieras med att Johansson Heinö först vill ta
åt sig äran av att vara en av de första i Sverige som refererat till den karta som
visar olika länders värderingar uppmätta av World Values Survey, och där Sverige
ligger i ena hörnet. Senare i boken ondgör han sig över att samma karta används
så mycket i debatten.</p>
<p>Ett annat problem är att texten ibland hovrar som en statsvetenskaplig helikopter
ovanför skeendena och konflikterna, för att sedan plötsligt och litet slumpmässigt
dyka ner och fälla avgöranden. Visserligen heter boken "Anteckningar från kulturkriget",
men en litet mer sammanhållen argumentation hade varit bra. Ett ytterligare problem
är att texten litet för ofta hemfaller åt den tidstypiska sjukan att argumentera
genom sarkasm. Om man kan få till en spydig formulering om något, så anses det räcka
som motargument.</p>
<p>Det samhällsideal som Johansson Heinö ser framför sig är en konstitutionell stat
som bygger på två principer: Majoritetsprincipen, som ska förhindra en elit från
att ta över, och en princip om maktdelning och fri- och rättigheter som ska skydda
minoriteter. För att upprätthålla detta ideal måste de goda värden som det bygger
på frigöras från det nationella kontext i vilken den utvecklats, enligt ett argument
taget från den tyske filosofen Jürgen Habermas. I en sådan stat kan liberal demokrati
och mångkultur frodas.</p>
<p>Den smärtpunkt som Johansson Heinö aldrig når fram till är denna: Hur ska ett
samhälle som präglas av stor kulturmångfald kunna underbygga och vidmakthålla en
konstitutionell stat enligt de nämnda principerna? Kräver inte en sådan stat en
kulturell och värderingsmässig infrastruktur för att kunna fortleva? Även om det
finns institutioner som ska värna principerna, så kommer de att brytas ner och försvagas
på lång sikt om det inte finns ett stöd för dem bland en majoritet av befolkningen.
Allehanda bromsande regler mot ändringar av grundlagar, etc, kan inte ge mer än
tillfällig respit. Grundlagar utan kulturellt stöd är inte mycket värda.</p>
<p>Johansson Heinö önskar rensa ut det nationella och ersätta det med en rent konstitutionellt
definierad gemenskap. Han skriver "att skapa och vidmakthålla den liberala
demokratin är ingenting man gör för att det är enkelt utan för att det är svårt."
Ja, det kan man hålla med om. Men det finns anledning att begrunda skillnaden mellan
vad som är svårt och vad som inte har någon utsikt att lyckas.</p>
'
isbn: '9789177032281'
language: sv
lastmod: '2023-10-06'
path: /library/heino-2021.html
published: '2021'
rating: 2
reference: Heinö 2021
reviewed: '2023-10-06'
subjects:
- liberalism
- political-philosophy
- politics
- svenska
title: Anteckningar från kulturkriget
type: book
year: 2021