authors:
- Burke, Edmund
content: 'Visst, det är en klassiker. Men texten är i huvudsak ett inlägg i dåtidens
  debatt, med de problem det medför. Den är inte vidare väl disponerad. Kritik mot
  den franska revolutionen varvas med beskrivning av det som idag kallas konservatism.
  Så ja, boken är startpunkten för den moderna konservatismen, men den är definitivt
  inte en sammanhållen beskrivning eller analys.


  Huvudbudskapet är att arvet från förfäderna måste förvaltas väl. Burke vacklar mellan
  att avfärda alla försök till medvetet planerade reformer, till att acceptera och
  till och med välkomna förändringar, men bara om de lägger till, inte raserar något
  om redan finns. Han beskriver den Ärorika revolutionen av 1688, som han ser positivt
  på, som en politisk förändring som grep tillbaka på äldre traditioner i brittisk
  politiskt liv, inte något alldeles nytt. Den var alltså, strängt taget, ingen revolution,
  enligt Burke. Den franska revolutionen av 1789 däremot, strävade till att upphäva
  samhällsordningen och hitta på nya strukturer, byggda på "mänskliga rättigheter"
  (ett skällsord för Burke). Det var dömt att misslyckas, enligt Burke.


  Burke kan kallas reformist. Men en strängt begränsad sådan. Endast åtgärder vars
  verkan man kan fastställa i förväg bör genomföras, och då endast om de lägger till,
  inte drar bort från samhällsbygget. Det blir, strängt taget, inte mycket till reformer
  i sådana fall, vilket Burke förmodligen ansåg vara i sin ordning. Endast riktigt
  allvarliga missförhållanden borde komma ifråga för reformer. Dit hörde inte styrelsesätt
  (inklusive monarki), rösträtt eller förmögenhetsfördelning, som alla, enligt Burke
  vuxit fram på ett naturligt sätt i Storbritannien.


  Burke fördömer "filosofernas" teorier (dvs Upplysningen), och ger uttryck för en
  starkt pragmatisk inställning. Rationalitet ställs mot förnuft. Men Burke hyllar
  ändå vissa principer, såsom den monarkiska successionsordningen, eller religionens
  roll som moralisk ryggrad i samhället. En tolkning är att principer som vuxit fram
  i någon mening spontant och oplanerat är goda eftersom de är del av samhället, medan
  filosofiska teorier såsom idéer om mänskliga rättigheter är av ondo eftersom de
  är luftslott. Någon systematisk behandling av de frågor som inställer sig kring
  detta ger inte Burke.'
date: '2025-07-30'
edition:
  published: '1982'
  publisher: Contra Förlag & Co KB
goodreads: '49755470'
html: '<p>Visst, det är en klassiker. Men texten är i huvudsak ett inlägg i dåtidens
  debatt, med de problem det medför. Den är inte vidare väl disponerad. Kritik mot
  den franska revolutionen varvas med beskrivning av det som idag kallas konservatism.
  Så ja, boken är startpunkten för den moderna konservatismen, men den är definitivt
  inte en sammanhållen beskrivning eller analys.</p>

  <p>Huvudbudskapet är att arvet från förfäderna måste förvaltas väl. Burke vacklar
  mellan att avfärda alla försök till medvetet planerade reformer, till att acceptera
  och till och med välkomna förändringar, men bara om de lägger till, inte raserar
  något om redan finns. Han beskriver den Ärorika revolutionen av 1688, som han ser
  positivt på, som en politisk förändring som grep tillbaka på äldre traditioner i
  brittisk politiskt liv, inte något alldeles nytt. Den var alltså, strängt taget,
  ingen revolution, enligt Burke. Den franska revolutionen av 1789 däremot, strävade
  till att upphäva samhällsordningen och hitta på nya strukturer, byggda på &quot;mänskliga
  rättigheter&quot; (ett skällsord för Burke). Det var dömt att misslyckas, enligt
  Burke.</p>

  <p>Burke kan kallas reformist. Men en strängt begränsad sådan. Endast åtgärder vars
  verkan man kan fastställa i förväg bör genomföras, och då endast om de lägger till,
  inte drar bort från samhällsbygget. Det blir, strängt taget, inte mycket till reformer
  i sådana fall, vilket Burke förmodligen ansåg vara i sin ordning. Endast riktigt
  allvarliga missförhållanden borde komma ifråga för reformer. Dit hörde inte styrelsesätt
  (inklusive monarki), rösträtt eller förmögenhetsfördelning, som alla, enligt Burke
  vuxit fram på ett naturligt sätt i Storbritannien.</p>

  <p>Burke fördömer &quot;filosofernas&quot; teorier (dvs Upplysningen), och ger uttryck
  för en starkt pragmatisk inställning. Rationalitet ställs mot förnuft. Men Burke
  hyllar ändå vissa principer, såsom den monarkiska successionsordningen, eller religionens
  roll som moralisk ryggrad i samhället. En tolkning är att principer som vuxit fram
  i någon mening spontant och oplanerat är goda eftersom de är del av samhället, medan
  filosofiska teorier såsom idéer om mänskliga rättigheter är av ondo eftersom de
  är luftslott. Någon systematisk behandling av de frågor som inställer sig kring
  detta ger inte Burke.</p>

  '
isbn: '9186092030'
language: sv
lastmod: '2025-07-30'
path: /library/burke-1790.html
published: '1790'
rating: 3
reference: Burke 1790
subjects:
- enlightenment
- history
- liberalism
- political-philosophy
title: Reflektioner om franska revolutionen
type: book