Jag har läst Daniel Dennetts bok Darwin's Dangerous Idea: Evolution and the Meanings of Life, ett av de mer omtalade debattinläggen i gränslandet mellan vetenskap och samhällsdebatt under de senaste 20 åren.
En sammanfattning av boken finns på Wikipedia, så jag tänker inte referera hela innehållet här.
Bokens resonemang har ett ganska rejält tuggmotstånd, vilket beror på att Dennett vill diskutera samband och idéer som inte är enkla. Han gör vad han kan för att förklara saker begripligt, men han förväntar sig ett visst mått av intellektuell prestation från läsarens sida.
Vem bör läsa denna bok? Dels, självklart, den vetenskapligt intresserade. Dels, mindre självklart, den samhälls- och kulturintresserade som vill tränga in i den fascinerande frågan om vad som egentligen skiljer människan från djuren. Eller mer generellt: Vilken är relationen mellan medvetande och materia?
Detta är ett för västerländsk filosofi centralt problem som bland annat René Descartes diskuterade på ett inflytelserikt sätt. Den som tror att detta är ett rent akademiskt problem utan relevans för samhällsdebatten har misstagit sig. De västerländska politiska filosofierna har alla kopplingar till detta problem, på mer eller mindre tydliga sätt.
En av huvudlinjerna i Dennett's argumentation är att det finns två alternativa sätt att nalkas frågan om evolution och medvetande/materia: Å ena sidan har vi förklaringar som bygger på det han kallar "skyhooks" (ungefär: krokar i himlen), alltså företeelser som principiellt inte går att reducera ner till lägre nivåer, utan som helt nödvändigt redan befinner sig på ett högre plan. Å den andra sidan finns det förklaringar som utgår från "cranes" (byggkranar), där man med hjälp av en på marken stående byggkran kan lyfta sig högre upp, bygga en ny avsats, ställa en ny byggkran på den, och svinga sig vidare uppåt.
Dennett skriver att vad Darwins idé om evolution har åstadkommit är att onödiggöra alla förklaringsmodeller som bygger på "skyhooks". Evolutionens mekanism är enligt Dennett en algoritm som utgör grundmodellen för de teorier ("cranes") som behövs för att förklara uppkomsten av allt som vi finner komplext och i någon mening icke-naturligt, inklusive mänskligt medvetande och etik.
Det är här farligheten i Darwins idé kommer in. Många har befarat att ifall Darwins teori omfattar även människans medvetande och sociala sammanhang, så innebär det en motbjudande reduktionism, där etik och människans värde pulvriseras.
Dennett argumenterar mot den giriga reduktionism som säger att allt "egentligen" är materia, att högre fenomen som liv och samhälle egentligen bara är illusioner. Men han är ändå reduktionist på så sätt att han anser att varje högre nivå är sprungen ur den undre, utan att något andligt/magiskt behöver blandas in. Det handlar om en resa i "design space" där byggkranar staplas på byggkranar, hela tiden materiellt grundade, men ändå skapande nya ting, nya förhållanden. En emergent process, där det faktiskt kan frambringas något nytt under solen.
Det finns många sidospår i Dennetts bok, där han ofta utmanar tänkandet. I vissa fall skänker han läsaren underbara aha-upplevelser. Så det finns goda skäl att ge sig i kast med boken, även om man det innebär en del arbete vid vevstaken för att svinga sig upp i Dennetts byggkranar.