Musikfestivalen Stockholm Early Music Festival 2013 invigdes 4 juni när en ensemble ur Les Arts Florissants framförde sångerna i Claudio Monteverdis femte madrigalbok.
Sånger, förresten; snarare mikro-operor. Intensiteten, komplexiteten, den fantastiska musikaliska väven i dessa madrigaler görs inte rättvisa om man bara kallar dom sånger. Paul Agnew, musikalisk ledare av ensemblen, berättade att man kan se den femte madrigalboken, publicerad 1605, som ett musikaliskt laboratorium för det epokgörande verket L'Orfeo från 1607, det som av många betraktas som den första operan.
Det är omöjligt att ge rättvisa åt kvaliteten i framförandet. När musicerande så obehindrat kombinerar precision med ledighet, spiksäker ton med klangfullhet, osvikligt val av tempo med spänning, ja, då är det bara att kapitulera. Publiken var trollbunden; jag har aldrig upplevt ett så koncentrerat lyssnande. Inte en hostning.
När vi var i Venedig för några år sedan gick vi naturligtvis runt som de turister vi var och beskåda kyrka efter kyrka, monument efter monument. Den enda bland alla dessa gravar från gångna århundraden som visade tecken på att någon människa idag egentligen bryr sig, det var Claudio Monteverdis grav: Där låg en enkel röd ros.