Niall Ferguson, brittisk historiker, talade i Almedalen 1 juli 2013, vilket uppmärksammades i medierna, t.ex. av Johan Schück 1 juli 2013 i Dagens Nyheter. Jag har tidigare kommenterat Niall Fergusons senaste bok Civilization, så där kan man få ett kort sammandrag av vad Ferguson driver för tes.
Den konservative författaren och filosofen Roland Poirier Martinsson skrev en essä i Dagens Nyheter 28 juni 2013 (ej länkbar) om Fergusons bok. Intressant nog lyfter Poirier Martinsson fram det resonemang hos Ferguson som jag ansåg vara det svagaste, nämligen att den minskande religiositeten (alltså kristendomen) i väst är en bidragande orsak till västs försämrade konkurrensförmåga.
Poirier Martinsson skriver:
Den institutionaliserade religionen tillsammans med tankens öppenhet utgör en betydande styrka för ett samhälle ur ett rent socialt och dynamiskt perspektiv.
Han använder resonemang som förmodligen kommer ur hans bok Russells kalkon (Norstedts förlag, 2003). som går ut på att den västliga vetenskapens framväxt har den katolska kyrkan som nödvändig förutsättning. (Jag skriver förmodligen, därför att boken tycks vara slut på förlaget, och jag har inte läst den. Den recenseras här i Svenska Dagbladet.)
Genom [den katolska kyrkans] religiöst motiverade logiska undersökningar, skapade den ett begreppsligt ramverk, som den framväxande vetenskapen på ett ganska oproblematiskt sätt kunde överta - Kopernikus, Kepler och Galileo är otänkbara utan den kristna, intellektuella traditionen. ... I varje avseende är den naturvetenskapliga revolutionen en konsekvens, inte en orsak, och upplysningen ett populariseringsprojekt, inte en nyskapelse.
Man skulle kunna replikera att Galileo var nästan otänkbar med den kristna traditionen. Man kan påminna om det kättarbål där katolska kyrkan brände Giordano Bruno år 1600. Hur nära bålet Galileo kom vet jag inte, men han tillbringade sina sista år i husarrest efter den katolska inkvisitionens dom år 1633. År 1992, endast sådär en 359 år senare, beklagade påven Johannes Paulus II domen mot Galileo, och år 2000 upphävdes den. Brunos dom ligger däremot fast.
Om nu katolska kyrkans tänkande var en förutsättning för vetenskap, så är det inte orimligt att ställa frågor om huruvida kyrkans praktik (läs: repression) har påverkat vetenskapens framväxt positivt eller inte. Att påstå att upplysningen inte innebar något nytt, utan enbart var ett populariseringsprojekt (vad som nu menas med det), det gränsar till det löjeväckande.
När Poirier Martinsson i en och samma mening skriver om den institutionaliserad religionen (med vilken han menar den katolska kyrkan) och om "tankens öppenhet", ja, då tycker åtminstone jag att det gnisslar betänkligt.
Slutligen: Man kan mycket väl erkänna att kristendomen, likväl som judendomen och islam, på olika sätt har utgjort förutsättningar för dagens vetenskap. Men det bevisar inte så mycket om religion som man kanske kan tro. En liknelse: Rosor växer alldeles utmärkt i gödsel från kodynga. Betyder det att rosor i någon mening är kodynga, eller att kodynga är rosor? Eller att kodynga luktar som rosor?