Jodå, Sverigedemokraterna är nyfascister

2014-12-12

Veckans diskussionsämne är givet: Är Sverigedemokraterna att betrakta som nyfascister eller inte? Låt mig granska några av argumenten och ståndpunkterna.

Ett första påpekande: Etiketten ifråga är "nyfascism". Inte "fascism". Ingen har hävdat att SD är en fotostatkopia av den italienska 1930-talsrörelsen. Med beteckningen "nyfascism" menas att det finns tillräcklig grund för att påstå att SD:s tänkande ingår i samma tradition som Mussolinis fascism, eller för den delen Hitlers nationalsocialism. Det handlar om tankelinjer, inte förekomst av olika yttre attribut.

Detta är en enkel tanke som Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, inte har tänkt. I Forskning & Framsteg 9 december 2014 citeras han:

Han menar att den dagen Sverigedemokraterna börjar beteckna sig som revolutionära manschauvinister, yrkar på korporativism, kräver att alla partier utom det egna ska avskaffas, går till angrepp mot alla som tolkas som "svaga", vill återupprätta ett rasbiologiskt institut, uttrycker en önskan att återställa Sveriges gränser till vad som gällde före freden i Nystad 1721 och genomför en militant marsch mot Stockholm med idel partimedlemmar i folkdräkt i syfte att gripa makten – den dagen är de att betrakta som fascister.

Harrison kunde ha tillagt: Endast om man heter Benito i förnamn, Mussolini i efternamn och är skallig, kan man kallas fascist. Han anstränger sig verkligen för att inte förstå vad det handlar om. Han talar om den historiska italienska fascismen, inte nyfascism, och skjuter därmed bredvid målet. Till hans försvar (nåja) kanske man kan anföra att han är historiker, inte idéhistoriker. Så expert på den aktuella frågan är han alltså icke.

Ett argument som används av flera av de intervjuade i Forskning & Framsteg är att man inte får "devalvera" begreppet (ny-)fascism. Många andra debattörer använder liknande argument. Om man kallar någon fascist så ställer man dom "utanför den samhälleliga gemenskapen". Man ska alltså reservera begreppet (ny-)fascist för en slags politisk Alien, ett monster som oupphörligt sprider död och förintelse omkring sig. Endast Anders Behring Breivik lär kvala in.

Men låt oss se sanningen i vitögat: Fascismen och nazismen var europeiska rörelser, som föddes ur europeiska idétraditioner. De kom inte från Saturnus. Många människor som stödde dessa rörelser var genuint trevliga människor. Man kunde äta middag med dom. Det är en sentida myt att samtliga nazister var blodtörstiga massmördare. Denna demonisering har lett till att det är svårare att se klart om sammanhangen mellan olika idéer och argument. Om en tanke inte omedelbart är bloddrypande, så kan den inte ha fascistiska kopplingar, för alla fascister var ju mördare, eller hur?

Susanne Birgersson skriver i Dagens Nyheter 11 december 2014 (med den bisarra rubriken "Karlsson är varken Mussolini eller Hitler"):

”Nyfascism” är fascism befriad från merparten av sina historiska attribut. Kvar är egentligen bara strävan efter en återfödd och fullständigt suverän nation. Fascismen, såsom den gestaltades i Italien, med en auktoritär ledare, en omättlig korporativism, styrkan som högsta värde, en dröm om att återskapa glansen från Romarriket – inget av detta återspeglas i den så kallade nyfascismen. Och problemet med den minimalistiska definitionen är att samma nationalistiska strävan inte är exklusiv för fascismen utan kan hänföras till europeiska tankeströmningar långt före och långt ifrån Mussolini.

Birgersson begår samma fel som Harrison, att nyfascism måste ha samma yttre attribut som Mussolinis rörelse. Hon tror dessutom att Sverigedemokraterna bara handlar om nationalism, ehuru extrem. Men där misstar hon sig. För SD handlar det om en kulturkamp och strid om civilisationens grunder.

Jimmie Åkesson, SD:s ordförande, avslutar sin bok "Satis Polito" sålunda (citatet från Per Svenssons SAS-artikel, Dagens Nyheter 9 december 2014):

Vi vill helt enkelt inte ha det splittrade, segregerade – själlösa – samhälle, som det socialliberala etablissemanget skapat åt oss.

Denna slutsats blir obegriplig om man tror att SD bara handlar om nationalism.

Det är uppenbart att SD:s tänkande är reaktionärt, inte endast konservativt, och att det har starka drag av totalitära attityder (se nedan). Om man har läst sin Karl Popper (se mina kommentarer nyligen här och här) så känner man igen dessa tankar utan större problem. Åkesson vill ha ett slutet samhälle; han är en i den långa raden av det öppna samhällets fiender.

Håkan Holmberg har uppmärksammat SD:s riksdagsmotion från i år om "Folkbildningsfrågor" och skriver om det i Upsala Nya Tidning 30 november 2014. Han citerar ur motionen:

Skattemedel ska användas för att stärka vårt lands interna sammanhållning och nationella gemenskap, inte för att stödja samhällssplittrande projekt eller idéer som leder till motsättningar eller utanförskap.

Holmberg påpekar att Förvaltningslagen i dagsläget gör detta projekt omöjligt. Men det har SD redan insett. De vill följaktligen ändra lagen så att staten ska kunna likrikta studieförbunden. Och inte bara dom. Holmberg skriver:

I motionens sista stycke föreslås just detta – och mer därtill. Lagregleringen till förmån för sammanhållning och gemenskap bör gälla inte bara Folkbildningsrådet utan också ”andra privaträttsliga organ”. Med sådana organ avses som bekant aktiebolag och ideella föreningar. Också dessa ska, om SD får kontroll över landet, kunna åläggas att verka i nationell anda utan att förorsaka motsättningar i samhället. Företag, föreningar, folkhögskolor och studieförbund – alla ska sträva mot samma nationella mål.

Det finns förebilder – just nu i Ryssland, tidigare i andra länder.

En annan illustration av vad vi har att göra med är denna video, publicerad av SDU inför EU-valet 2014. Jag har kommenterat den tidigare.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=VR-lAGj_dlQ&w=640&h=390]

För att se hur dagens nyfascister tänker kan vi roa oss med några axplock ur Gustav Kasselstrands (ordförande för Sverigedemokratisk Ungdom) Twitterflöde. Alla tweetsen är från hösten 2014.

Kasselstrand-tweet-2014-11-26-vakna

Här ser vi ett exempel på synen att svenskarna "sover". Om de var "vakna", alltså förstod hur verkligheten är, skulle de revoltera. De vill egentligen något helt annat än dagens samhälle. En klassisk totalitär tankefigur, vars utgångspunkt är att ingen, egentligen, kan vara motståndare till de egna idealen. Såvida man inte "sover", eller är ondsint.

Kasselstrand-tweet-2014-11-30-vänsterns-dominans

Här ser vi hur det blir med åsiktsfriheten i Sverige vid ett maktövertagande av SD. Utrensningar. Är det rimligt att tro att det stannar vid vänsterfolk i kulturlivet?

Kasselstrand-tweet-2014-11-19-äktenskapet

Att SDU är homofober är inget att förvånas över. Det handlar om mer än nationalism och sedvanlig konservatism. Av vilken anledning skall vi tro att de tänker agera på annat sätt gentemot LGBT-personer än Vladimir Putin, om de skulle få makten?

Apropå Putin, vilka är SDU:s fränder ute i världen? Här är ett par exempel:

Kasselstrand-tweet-2014-12-07-Marine-Le-Pen

Kasselstrand-tweet-2014-10-19-vlaams-belang

Så till sist Vladimir Putin, Europas störste och hitintills mest framgångsrike nyfascist. Vilken inställning har SDU till honom och hans verk?

Kasselstrand-tweet-2014-12-07-sanktioner

Vi kan dra slutsatsen att SDU och Kasselstrand hör till de som i Tyskland kallas Putinversteher, alltså "de som förstår Putin". Det hela blir extra pikant när vi ser följande tweet (originalet här):

Kasselstrand-tweet-2014-10-28-konsult-Ryssland

Kasselstrand har alltså intressen i "ett bolag med verksamhet i Ryssland". Här är en lös tråd för någon journalist att nysta upp. Vilket bolag? Vem ägs det av? På vilket sätt ersätts Kasselstrand för sitt uppdrag? Vilka andra kontakter med dylika bolag har Kasselstrand eller andra personer i SDU, eller för den delen, SD?

Låt mig påminna om hur det var en gång med VPK. Efter murens fall kröp det fram att VPK under många år anlitat ett tryckeri i DDR för pamfletter och annat. Detta var i själva verket en slags omvänd affärsverksamhet varigenom ekonomiskt stöd kunde slussas från DDR till de svenska kommunisterna. Kanske har den förre KGB-officeren med postering i DDR åter satt igång det gamla stödsystemet, numera uppdaterat som "konsultuppdrag"?

Denna hypotes är inte speciellt långsökt. Det är belagt att Front National får stöd av ryska intressen. Varför skulle Putin vara ogin mot svenska nyfascister om han är generös mot de franska?

Jag tror att denna debatt till sist handlar om tre saker:

  1. Många av de historiker, ledarskribenter och tyckare i allmänhet som har yttrat sig i denna debatten har ytliga kunskaper om politisk filosofi och ideologiska resonemang och tankefigurer. De tycks tro att ideologi handlar om ett antal symboler. Och flera av professorerna har nog inte helt befriat sig från Herbert Tingstens tes om ideologiernas död. Kombinera detta med den märkliga svenska varianten av åsiktsmodernism, som tar det för självklart att idéer äldre än 20-30 år inte rimligen kan vara relevanta och att ingen vettig människa kan tycka sådana saker. Då blir resultatet den förvånade reaktionen "men ingen kan väl vara nyfascist, egentligen?".
  2. Vårt svenska konsensusideal, som gör det svårt för oss att tro att människor som inte är kliniskt mentalsjuka faktiskt kan vilja ha ett i grunden annorlunda samhälle. Att det kan finnas några blonda, trevliga unga människor som verkligen eftersträvar ett slutet samhälle.
  3. En ovilja att tro något ont om våra medmänniskor. Vi vill verkligen inte tro att Jimmie Åkesson eller Gustav Kasselstrand, dessa välklädda, unga, propra svärmorsdrömmar, egentligen vill folk något illa. Men denna intuitiva uppfattning tar inte hänsyn till ideologins inneboende dynamik. Om SD skulle få makten väntar omfattande samhällsförändringar, inbegripet utslängande av ett antal "icke-svenskar". Det är oomtvistat. Därvid uppstår stora protester, och mycket kommer att gå fel och misslyckas, så fungerar samhället. Hur kommer SD att förstå det? Motstånd och problem kan väl inte rimligen härröra ur de egna politiska åtgärderna, eller hur? Alltså måste sabotörer och ondsinta motståndare stå bakom! Hatet, våldet och fötrycket följer obönhörligt. Vi har sett den spiralen många gånger förr, nu senast allra tydligast i Ryssland. Exakt vad säger att det inte kan ske i Sverige?

Min slutsats är: Ja, Sverigedemokraterna, deras fränder i Front National, Sannfinländarna, Fremskrittspartiet, Gyllene Gryning, Fidesz, Jobbik, med flera, och sist, men på intet sätt minst, Vladimir Putins maktapparat, är att betrakta som nyfascister. Vi kan förvisso använda en annan etikett, om man så vill. Till exempel "post-fascist", lanserat av Jan Fleischhauer (Spiegel Online International 2 maj 2014). Vi skulle också kunna använda "radikalkonservatism", en rörelse som historiskt var en ouvertyr till nazismen. Det är ju inte själva etiketten som är viktig, utan idéerna som den refererar till.

Men en sak står klar: Dessa krafter vill ersätta den liberala demokratins öppna samhälle med ett nationalistiskt, reaktionärt, totalitärt, slutet samhälle. Konflikten är tydlig för den som vill se, och som vill ta striden.