Det är dagen efter ännu ett terrordåd i London. När detta skrivs är det inte bekräftat att det rör sig om ett islamistiskt dåd, men det mesta talar för det.
Dagens Nyheters kultursida fortsätter sin serie om islam och dess eventuella reformering. Jag har kommenterat de tidigare artiklarna här och här. Man kunde ha hoppats på en viss tankeskärpa i den tredje artikeln skriven av forskaren Pernilla Ouis. I dessa dagar behövs verkligen klarsyn och skarp analys. Men icke. Vi får ytterligare en skopa snömos.
Artikeln börjar med den trötta och falska klichén att Luther var en liberal reformator som gjorde kristendomen mänsklig. Är det inte dags att denna myt utmönstras ur debatten?
Det finns ett resonemang i Ouis text som trots allt är intressant, om än inte på det sätt Ouis avser:
Dessa salafister läser Koranen – inte som fan läser Bibeln – utan som datorer läser av binära koder i programmeringsspråket. Salafister är extremt moderna och rationella i sin binära tolkning: rätt–fel, tillåtet–förbjudet, muslim–otrogen. Deras absoluta binära ”bokstavstro” tillåter inte nyanser och mångtydighet, och därför kan deras islamtolkning framstå som den mest rätta och sanna. Det absoluta och tvärsäkra har alltid attraherat vilsna själar.
Vad Ouis här medger är att religion spelar roll för samhällssynen och för religionens påverkan på samhället. Många religionsapologeter med Karen Armstrong i spetsen hävdar att religion som är förtryckande och mordisk inte egentligen är religion, utan politik som kapat religionen. Det är ett resonemang enligt modellen "krona så vinner jag, klave så förlorar du". Implicit i Ouis resonemang är däremot att religion kan leda till politiskt förtryck. Det skjuter Armstrongs tes i sank. Jag gratulerar till den insikten.
Ouis avslutar sin text på ett ytterst anmärkningsvärt sätt. Tidigare i den argumenterar hon mot idén att det finns en historisk determinism som verkar för att religioner blir "bättre" med tiden. Vilket ju är en uppenbart dum idé. Ändå skriver hon så här:
Men borde det ändå inte komma en reformator som har den religiösa auktoriteten att göra de förändringar som oundvikligen måste till för en livskraftig och funktionell islam? ”Om hundra år kanske…” Ja, islam har faktiskt 100 år till på sig om denna religion ska hålla jämna steg med kristendomen, och då vara på samma plats i utvecklingen som den där dagen då Luther spikade upp sina teser. Och därifrån var det en lång väg att gå. Hav tålamod, alltså.
Är det möjligt att tänka sig något annat förtryck eller socialt elände vilket som helst där vi skulle anse att frasen "hav tålamod" vore ett rimligt svar!? Jag blir faktiskt rosenrasande när en skribent på DN:s kultursida kommer undan med denna bottenlöst usla groda. Skulle hon skrivit så om, låt oss säga, löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige skulle hon ha skåpats ut som en patriarkatets bulvan.
Men när det handlar om islam och det groteska förtryck som ursäktas i dess namn, då går det an att yra om tålamod utan att någon ens reagerar. Det är ett tecken på hur naiv debatten är. Det är skamligt.