Charlotte Engelkes föreställning Very Wagnerian Night på Stockholmsoperan 1 mars 2013 var som ett kaleidoskop av fragment ur Richard Wagners operaverk. Engelkes performance blandar sång, dans, konst, installation, stand-up och mer därtill. Bitvis hysteriskt roligt, ibland eftertänksamt.
Första halvan av föreställningen står Engelkes ensam på scenen och åskådliggör dråpligt vilken barock figur som pådyvlats den kvinnliga huvudrollen Senta i Den flygande holländaren. Samma öde röner Isoldes roll i Tristan och Isolde. På något sätt överlever Wagners operakonst denna dissektion. Höjdpunkten är Engelkes brottning med en resväska, och därefter torrsim på densamma, medan Isoldes slutaria Liebestod strömmar ur högtalarna. Magnifikt.
Den andra halvan tar sig an Ringen-cykeln, mer specifikt Siegfried. I rollen som hjälten ser vi Lindy Larsson, som bidrar till en mer mörk och faktiskt tragisk återberättelse av sagan. Wagner är inte lika framträdande, utan här får föreställningen en egen tyngd.