En insändare i Dagens Nyheter 21 december 2013 löd sålunda:
Är röda djurnosar värd forskning?
Det är ofta jag tror att det är 1 april året om och att någon försöker skoja med mig i nyhetsflödet.
Nu senast (17/12) var nyheten att "blodflöde i nosen håller Rudolf röd". Ett forskarteam i Lund har filmat den lysande mulen med värmekamera och undrar varför inte hundars nosar är anpassade på samma sätt. De har bestämt sig för att starta en nosgrupp vid Lunds universitet, som ska undersöka flera däggdjurs nosar...
En stillsam fråga, finns det verkligen inget viktigare och mer angeläget ämne att kasta sig över i forskningens tjänst?
Ingela Douhan, Kista
På vilket jag skrev ett svar som publicerades 27 dec 2013 PDF här med rubriken "Fånig forskning kan vara viktig". Här är texten:
Ingela Douhan undrar om det inte finns viktigare forskning än att titta på blodflödet i däggdjurs nosar. Men det är inte alltid så lätt att veta vad som är viktigt eller inte. För hundra år sedan forskade Thomas Hunt Morgan på den obetydliga bananflugan. Komplett ointressant kan man tycka. Men det lade grunden för dagens genetik, och förståelsen av en mängd sjukdomar som t.ex. cancer.
Om vi begriper bättre hur blodflödet i djurnosar fungerar kanske vi kan hitta nya sätt att lindra de problem med blodflödet som t.ex. diabetiker ofta har. Bara om man forskar får man veta.
Per Kraulis, Stockholms universitet
Förklaring: Detta blogginlägg är försenat eftersom jag har varit bortrest. Men jag ville i alla fall dokumentera insändarna, eftersom de inte tycks finnas tillgängliga på webben.
Tack till Olle Järnefors för PDF:en av den aktuella sidan i Dagens Nyheter.