Orsakade klimatförändringarna den varma sommaren 2018?

2018-08-26

Jag deltar i en återkommande opinionsundersökning (Medborgarpanelen) inför valet, där Henrik Ekengren Oscarsson är ansvarig. Han är professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Där fanns en fråga som orsakade mig visst huvudbry:

I den offentliga debatten finns olika uppfattningar om huruvida klimatförändringar ligger bakom sommarens skogsbränder. Hur säker är du på att dessa bränder orsakats av klimatförändringar?

Det är onekligen en brännande fråga! Ursäkta, men det är ju faktiskt Göteborgs universitet som ställer frågan...

För att bli litet mer allvarlig. Vad ska man egentligen svara på frågan? För även om man godtar klimatvetenskapens samlade ståndpunkt - att klimatet förändras så att medeltemperaturen ökar, och att människans utsläpp av koldioxid i huvudsak bär ansvaret för detta - så är det faktiskt inte givet att man måste dra slutsatsen att sommarens hetta och bränder orsakades av klimatförändringen.

För att förklara varför ska jag använda en liknelse. Ta en vanlig kortlek. Hela kortleken representerar klimatet. Om varje kort motsvarar medeltemperaturen för en sommar, så kan vi säga att ett svart kort (spader, klöver) anger en kallare sommar än i allmänhet, och att valören på kortet (ett för äss, 13 för kung) anger hur mycket kallare. På samma sätt säger vi att röda kort (hjärter, ruter) betyder varmare än medel.

Vädret en sommar beror av både klimatet och av slumpmässiga faktorer. Det är som att dra ett kort ur klimatkortleken. Låt oss dra ett kort för att se vilken sorts sommar det blir nästa år. Spader 3: något kallare än medel. Året därpå: Hjärter 10: ganska mycket varmare än medel. Och så vidare.

Om vi nu tar bort alla svarta kort av valör 10 och uppåt, och ersätter med röda kort av valörer spridda mellan ess och kung, då har vi ändrat kortleken så att den representerar ett varmare klimat. Medelvärdet beräknat över många somrar blir litet högre än förr.

Om vi nu drar kort igen, vad kan hända? Tja, låt oss säga att vi först drar hjärter 10, sedan ruter 5. Då är frågan: Hur säker är jag på att den där hjärter 10 (ganska varm sommar) eller ruter 5 (litet varm sommar) orsakats av att klimatet förändrats?

Kruxet är att jag inte vet det. Trots att vi i det här fallet vet hur klimatet (kortleken) är beskaffat, och att vi också har ändrat klimatet genom att byta ut några kort, så kan vi faktiskt inte säga ifall ett specifikt kort draget ur kortleken orsakas av klimatförändringen. Det står inte på det dragna kortet: Detta kort orsakas av klimatförändring. Därför visste jag inte vad jag skulle svara på frågan i enkäten.

Det pågår faktiskt forskning som vill kunna svara på den här frågan, så kallad "attribution science" (ung. tillskrivning, tillräknande). Det framkom av ett reportage i tidskriften Nature 30 juli 2018 av Quirin Schiermeier: Droughts, heatwaves and floods: How to tell when climate change is to blame.

Av reportaget framgår en viktig sak: Det handlar om sannolikheter. Man hoppas kunna ge ungefärliga siffror som t.ex. att klimatförändringen gjorde värmeböljan i norra Europa dubbelt så sannolik som annars. Metoden är att simulera vädret givet olika klimat om och om igen i datormodeller, och sedan räkna ut sammanlagda sannolikheter.

Exempelvis har man granskat torkan i Sydafrika den senaste tiden. Resultatet sammanfattades såhär: “Global warming has tripled the odds of three consecutive dry years in the region.” Alltså ett uttalande om sannolikheter. Men i tre olika studier de senaste åren har man faktiskt sträckt sig så långt som att påstå att vissa extrema väderhändelser (exempelvis värmeböljor i Asien 2016) inte skulle ha skett utan klimatförändringen. Då talar vi om mycket höga värden på den uträknade sannolikheten.

Så länge denna sortens analys inte har gjorts på den svenska sommaren 2018, så går det nog inte att svara vettigt på frågan från Göteborgs universitet.