Civilisation

Att spåra en berättelses rötter mer än 40.000 år tillbaka i tiden, det tycks vara ett omöjligt projekt. Men det är vad Jonathan Lindström försöker sig på i den här boken. Det är en fascinerande redogörelse om en urgammal berättelse, sagorna som vi idag känner som Odd Snorressons Ingvar den vittfarnes saga, och Homeros Odysséen. Lindström hävdar att de har ett gemensamt ursprung. Han följer sagornas utveckling tillbaka via den stora hällristningen i Hemsta utanför Enköping till den indoeuropeiska språkens vagga vid Dnipros forsar i södra Ukraina, och vidare till schamanerna i Ural från tiden långt före jordbruket. Han gör också en utfärd till människans vagga i Afrika där berättandet började.

Jag har skrivit en artikel Liberal Debatt (web) 2024-10-11 med titeln Därför har Heinö fel om liberal nationalism.

The second, updated edition of this book is a well-written and at times funny argument for the idea that we humans are a thoroughly political animal. Politics is inherent in our form of sociality, and political differences are not aberrations but simply a fact of how we are wired. We have inborn predispositions as to where on the political scale each one of us is located. This scale, the authors contend, is one that goes from the radical stance (pro-change, novelty seeking, interested in others) to the conservative position (pro-tradition, defense of the current state, wary of others). Interestingly, the authors consider the dimension of distributive justice (pro-equality vs pro-meritocratic distribution) to be of lesser importance.

Tänk dig en rapport från en haverikommission om en flygolycka. Det visar sig att tio av textens elva avsnitt handlar om hur bekvämt och säkert det är att flyga, att dåliga flygplan är osäkra och att flygplan därför bör vara välbyggda.

Anthropologist Harvey Whitehouse makes the case that the study of humans and human society must take into account both our biological and cultural nature. Using examples from many studies, his own as well as others, he describes how three fundamental propensities of humans constrain the variability of how we live:

This is a well-written book, yet terrible. It describes the arguments for liberalism well. But it is terrible because it does not manage to rise over the level of a propaganda piece. The analysis of populism makes interesting points, but it ultimately fails to explain why liberalism has waned and populists have become so successful in the last 20 or so years. The recipe for countering populism is basically just "more neoliberalism".

Thomas Hobbes klassiska verk är förvånansvärt läsvärd. Översättningen är utmärkt. Det största problemet är upplägget, där Hobbes vill använda geometrins metod att utifrån definitioner och axiom bygga upp teser och bevis. Det gör bokens första kapitel till en ganska trög läsning. Men när Hobbes i kapitel 10 av den första boken kommer in på politiskt mer relevanta frågor, då blir den intressant och bitvis överraskande underhållande. Hobbes räds inte drastiska formuleringar som ibland fick mig att skratta högt.

Michael Ruse is an old hand in the philosophy of biology. He is eminently qualified to write this short book. An important attraction of it is the account of the history of the idea of natural selection. He argues that even though Darwin was clear about the importance of natural selection in accounting for evolution, many others, both in the 19th century and later, have construed its role differently.

This turned out to be Frans de Waal's last book; he died in March 2024. In it, he compares the sexual differences in behavior of humans and primates, where the focus is on the bonobos and the chimpanzees, the two species that are genetically most close to humans. He navigates the controversial subject very well. The average differences in behavior and physiology between males of females of these species are discussed in the light of evolution, ecology and culture.

This book discusses a vast number of subjects, and although it is thought-provoking and fun to read, it is also simultaneously frustrating. All too rarely does it go into sufficient depth with the ideas, theories or suggestions it presents. The book covers too much.